Meet me halfway...
Problem med potatisen. Jag kan inte få den som jag vill. Den enda matingrediensen som struntar i min lag.
Men nog med det. Den blev ju inte jätteäcklig. Maten blev sådär mumsig som min mamma själv gör den. Första gången på länge jag äter egenlagad mat.
Men nu till det jag faktiskt hade tänkt skriva om. Nämligen min nyfunna gamla barndomsvän.
Historien handlar om två flickor som vid ca 5 år hittar varandra på en gata i en ort som är ganska okänd.
Dessa två ska så småningom tappa kontakten men sedan återfinna den på Facebook. Och det kommer sig sen visa sig att de bara bodde 300 meter ifrån varandra, 10 minuter ifrån varandra. Helt sjukt ironiskt. Om ni frågar mig.
Så nu har vi chattat med varandra i några dagar och jag hoppas på att få träffa min bästis igen.
Och idag körde hon förbi och jag stod på balkongen och blickade ner och vinkade glatt.
Hon mötte mig halvvägs idag. Och någon gång denna vecka ska vi återses.
För första gången på 9 år.
Men nog med det. Den blev ju inte jätteäcklig. Maten blev sådär mumsig som min mamma själv gör den. Första gången på länge jag äter egenlagad mat.
Men nu till det jag faktiskt hade tänkt skriva om. Nämligen min nyfunna gamla barndomsvän.
Historien handlar om två flickor som vid ca 5 år hittar varandra på en gata i en ort som är ganska okänd.
Dessa två ska så småningom tappa kontakten men sedan återfinna den på Facebook. Och det kommer sig sen visa sig att de bara bodde 300 meter ifrån varandra, 10 minuter ifrån varandra. Helt sjukt ironiskt. Om ni frågar mig.
Så nu har vi chattat med varandra i några dagar och jag hoppas på att få träffa min bästis igen.
Och idag körde hon förbi och jag stod på balkongen och blickade ner och vinkade glatt.
Hon mötte mig halvvägs idag. Och någon gång denna vecka ska vi återses.
För första gången på 9 år.
En hel dag uppe i det blå
Idag blir det en sväng till skatteverket, och har jag tur så går jag inte och dagdrömmer hela vägen dit.
Kommer sluta med att jag ser receptionisten som en teletubbie. Måste vakna lite. Måste ändra adressen. Detta är viktigt. Absolut-absolut som min gamla lärare Martin sa.
Kommer sluta med att jag ser receptionisten som en teletubbie. Måste vakna lite. Måste ändra adressen. Detta är viktigt. Absolut-absolut som min gamla lärare Martin sa.
Har ingen lust. Vill bara umgås med folk idag. En massa människor. Som jag kan vara lite hur som helst med. Har inte ens lust att leka nakenlekar heller. Någon skruv har blivit lös på sistone. Alla mina mål saknar mening. Igen. Denna situation är lite svårläst även för mig. Att bara bli sådär bedövad i känslorna har jag inte blivit på 3 år.
Jag får helt enkelt börja hata.
Då får jag nog fart på benen och känslorna och slipper hamna i ett hörn som jag inte kan ta mig ur utan att behöva göra en uppoffring. Eller så blir det helt tvärtemot och allt blir ett kaotiskt helvete precis som i barnserien "Dora - Utforskaren". Och jag har ingen önskan om att få en skrikande karta i ansiktet. Eller en klängig gay-apa med stövlar rännande efter sig.
Bäst att avsluta detta innan allt är försent och förlorat. Och hela världen förvandlats till en Roger Rabbit-Värld.
You can have it all. Oh really? Varför får jag då inte det jag vill mest?
Jag märkte förra vecka att världen är framför mina fötter och skriker efter min efterlängtande närvaro. Resa,skaffa barn,bli kändis,lära sig språk, köpa villa. Allt detta vill jag ha och göra. Nästan allt är perfekt.
Det som sätter stopp är kärleken,arbetslösheten och tiden.
Vi börjar med tiden...Den tar liksom aldrig slut när man vill och när den väl gör det så har helvetet hunnit bryta ut. Snart kommer jag väl i klimakteriet och börjar bli varulv. Eller så går den här dagen så långsamt att jag hinner uppleva klimakteriet i fantasin. USCH,vilken tanke!
Arbetslösheten har ju slagit till lite överallt i Sverige och andra länder. Men jag som är jobbsugen och inte vill något än att jobba arslet av mig, kommer att få vänta ett decenium. Hur man nu stavar det.
Arbetslösheten har ju slagit till lite överallt i Sverige och andra länder. Men jag som är jobbsugen och inte vill något än att jobba arslet av mig, kommer att få vänta ett decenium. Hur man nu stavar det.
Kärleken, tror ni nu, har tagit slut. Elden har slocknat. Kvar finns bara askan.
Nähäää nu. Så är det inte alls. Snarare så att jag är överfylld med kärlek så det räcker till alla som kommer i min väg. Bokstavligt talat. Häromdagen kunde jag bara inte låta bli att vara lite busig. Och det är farligt. Min vanliga säkerhet har blivit ruckad av en liten pyttegrej. Och jag är allvarligt rädd för att jag ska göra samma misstag igen.
Men hey, det är ju bara till att "behave":a sig. Pfft, inte när man är en översexuell liten tonåring fortfarande. Jävla lägligt också. Är väl någon månad kvar tills årsdagen. Så Rihanna, det är nog så att jag är en "Rude Girl" och du kan få sjunga så mycket du vill om det.
PFFT!
Guitar Hero 3 är barnvakt medan jag tvättar.
Mina små änglasyskon(som man inbillar sig att de är när man varit borta ett tag) hälsar på hos mig och min älskade.
Tacos funkade som vanligt, som det annars gör i hela Sverige, när man får besök. Förutsägbart säger jag. Men det är inte jag. Ni vet till exempel inte vad jag kommer skriva här näst. Eller? Gissa vad jag kommer skriva om imorgon så får ni allt bevis...hoho!
Men nu är ju jag arbetslös och jag ska anmäla mig på arbetsförmedlingen idag. Var det tänkt iaf.
Om jag nu inte råkar dö påvägen. Eller råka sitta kidnappad på en stol i en källare där någon tvingar mig se på "Dora - Utforskaren". Eller om någon snäll ängel därute vill ge mig ett roligt jobb. :D
GE MIG ETT JOBB!!!!!!!
Så nu när jag sitter här och mina syskon sitter i soffan och spelar har jag lite funderingar på hur jag ska klara ekonomin.
Råna en bank eller sitta på gatan och tigga? Nja, inget av det där passar mig. Jag är inte särskilt förtjust i tanken att sitta i fängelse. Än mindre se smutsig och fattig ut. Så ett jobb som brevbärare skulle passa mig fint. Lagom mycket snygg och en klädsel som säger "JAG ARBETAR MINSANN!"
Det är lugnt här, med barnvakten "Guitar Hero 3". Vad skulle jag göra utan den?
Antagligen inte sitta här och skriva en massa blaj-blaj. Och vara lite mindre bra på att spela det.
Nu återgår jag till tvätten som ska upp från tvättstugan.
Hoppas ni har rena kalsonger och trosor precis som jag har just nu.
Ursäkta förseningen! Och hallå...Svampbob!
Men heeeeeeej! Saknat mig? Antagligen inte. Men här är jag igen för att förstöra friden och ställa er mot väggen!
Jag har under några månader upplevt stress,studentbaler,studenten och en utlandsresa till Spanien.
Och nu säger jag så här: "Var är Svampbob?".
Jag har inte sett ett enda svampbobavsnitt och jag känner verkligen i min själ att något ruttnar.
Svampbob håller nog med om att jag måste dyka ner till Bikini Botten igen. Liksom fräscha upp minnet.
Hans svampighet, hans skrikande gula färg. Skrattet och rosa Patrik. Måste vara detta som gör livet så svårt att leva.
Det lilla barnet som lever inom mig skriker och vill inte bli kvävd till vuxenlivet. Samtidigt har jag inget val. Kanske kan jag låsa in den i en skrubb när det behövs vara vuxen-time?
Men allt mer allvarliga tider kommer. Samboskap. Gräl. Jobb. Svenssonliv?
Alltså, jag önskar innerligt att det inte skulle bli någon skit. Men nu ska den här teknologin komma och störa. Och pojkvänner fattat ingenting. Låt mig uttrycka det så här: "Bajs på förhållanden!". Önskar att mobiler inte fanns.
Eller irriterande tjejer som man inte vet vart man har dem. Om de ska sno ens dyrbara pojkvän eller bara finns där för att irritera mig.
Eller irriterande tjejer som man inte vet vart man har dem. Om de ska sno ens dyrbara pojkvän eller bara finns där för att irritera mig.
Men låt oss inte bli Bläckvard i onödan. Det är antagligen bra att ha spänning i en relation.
Den här spänningen tar kål på mig. Andas jag? Ja det gör jag. VAFAAAAN!
Dammit! Är han mig inte trogen? Frågor. Ångest. Toalettstopp. Det sista refererade jag till Spanien.
Varför skapa så små och trånga avloppssystem? Frickin' spain. Så känns det iaf. All denna känslostorm är ett trångt.Jävla.Avloppssystem!
Dammit! Är han mig inte trogen? Frågor. Ångest. Toalettstopp. Det sista refererade jag till Spanien.
Varför skapa så små och trånga avloppssystem? Frickin' spain. Så känns det iaf. All denna känslostorm är ett trångt.Jävla.Avloppssystem!
May Svampbob be with u.
KORV!
Sportlov - Min lilla frihet
Just nu sitter jag i trollhättan och känner mig ensam.
Jag orkar inte sova, mest för att jag inte vill. Hela dagen har varit skit och jag önskar att allt var som det var för fyra månader sen. Innan allt blev skit och jag tvingades till att känna alla känslor helt själv. Varken mamma eller min pojkvän kan hjälpa mig, för de förstår inte vad jag går igenom. Det är som i serien Angel när han bara inte orkar bry sig och blir en helt annan person. Så känns det. Hela världen är nu min spelplan och jag tänker göra som jag vill.
Jag orkar inte sova, mest för att jag inte vill. Hela dagen har varit skit och jag önskar att allt var som det var för fyra månader sen. Innan allt blev skit och jag tvingades till att känna alla känslor helt själv. Varken mamma eller min pojkvän kan hjälpa mig, för de förstår inte vad jag går igenom. Det är som i serien Angel när han bara inte orkar bry sig och blir en helt annan person. Så känns det. Hela världen är nu min spelplan och jag tänker göra som jag vill.
Men allt är inte skit. Utanför är det snökaos och jag känner en härlig "Haha"-känsla i kroppen.
Som om det vore mitt fel att det snöa men nu ska jag inte ta all ära. Känner mig mäktigare än president Obama.
Så nu kan jag smida mina planer i fred och försöka finna mig själv i hopp om att jag kommer hitta ett rimligt mål.
För jag förstår nu att min pojkvän och jag inte är en helhet längre. Och jag bryr mig inte. Väntar bara på att få det överstökat.
Så mitt i all snö och med det lilla lov jag har, kan jag utan påtryckningar från skolan känna att det är jag som bestämmer.
Så mitt i all snö och med det lilla lov jag har, kan jag utan påtryckningar från skolan känna att det är jag som bestämmer.
Kalsong.
Korv och bild på en och samma dag
Välkommen till min blogg!
Mitt liv ser ut lite hursom helst och därför kan mina bloggar bli lite hipp som happ men jag förklarar allt som är intressant både av mitt liv och kommande projekt inom bild och foto. Så enjoy!
Mina kära vänner på Sinclair undrar lite över varför jag säger korv åt allt och alla.
Jag ser korv som en negativ grej som t.ex - "Jag är sååå korvigt mätt!" Det låter inte gott och man tänker oftast på att det är en stor falukorv som simmar omkring i magen. Ohyggligt äckligt. Alltså, prova själv därhemma med att säga korv åt normala saker så kanske ni fattar hur ordet känns i min mun. Nu låter det som om jag försöker få er att stoppa in en snopp i era munnar men som sagt...korv har en tendens att låta äckligt,konstigt och fruktansvärt fel. Inte nog med att man kan få feltydningar ibland. Eftersom jag är en bild trea så kan det hända att jag skriver korv på mina konstverk. Men det händer inte ofta.
På bildlektionerna så är det jämnt kaos.
Min kreativitet kommer och går som Tåget Thomas vilket gör att ibland sitter jag där och tittar ut på bildsalen för att mötas av en vit vägg(eller något fult klotter). Jag har det extra stressigt då vi i Februari ska ställa ut teckningar till något som kallas Angeläget. Det är en festival(?) som uppmärksammar mänskliga rättigheter. Vi har även ett projekt till museumet i Uddevalla där våra saker ska ställas någon gång i början av April. Stressigt, huvudet är mos och jag är apatisk.
Men nu sitter jag då på en lektion jag inte har. Individuellt val.
Eftersom jag varit så duktig så har jag tjänat ihop tillräckligt med poäng för att välja om jag verkligen ville ha detta Individuella val. Jag valde att inte göra. Av två skäl. Det ena att jag skulle få mycket att göra i tre:an som projektarbetet. För det andra så hände det lite saker, men det är jag inte redo att avslöja. Hoho! Nu var jag mystisk! ;>
Så Manly©hickenFish på er och ha det bra!
